Sitter här med ett glas vin i handen och summerar mitt liv. Om ett dygn har jag levt mer än hälften av det . Vad har jag egentligen åstadkommit - något banbrytande som man kommer ihåg flera år efter mitt frånfälle? Nej absolut inte men jag har nog satt en stämpel hos några. En chef jag hade för många år sedan sa när jag slutade: dig, ditt glada skratt och sjuka humor kommer jag att minnas till min död.

Något bra har jag ändå gjort: satt 2 välartade, älskvärda goa pojkar till värden.

Ett är säkert,jag kommer inte att sitta gammal och gaggig på hemmet  och ångra att jag inte har gjort det jag vill för att jag varit för feg och lat. Jag började läsa på lunds universitet när jag var 42 (omöjligt sa många, du har inte gått på gymnasiet) och gick ut med toppbetyg, hoppade på ett mycket svårt jobb som jag inte kunde ett dyft om vid 43, har bott utomlands i 5 år, bott på lite olika platser och lärt känna många nya människor, haft mitt drömjobb som kock under många år m.m Det jag kan ångra är att jag inte fullföljde min konstnärliga ådra och fortsatt med akvarell och oljemålning. Men det är inte försent ännu, jag har minst 40 till på mig att ta upp det intresset. Och kom plötsligt på att jag minnsan ska ta upp min gamla hobby att sy kläder. Hjälp BigH, jag önskar mig en ny symaskin.

 Nej jag kan inte tycka annat än att jag har haft ett bra, gott, intressant liv och harså än. Visst har det varit många många många djupdyk men man har alltid kommit upp med näsan till slut tack vare många goda vänner. Så nu gäller......

LETS GO FOR MORE MADAM!!

Staratar vi med på Kastrup imorgon klockan 8

Yes, på kvällen dansar vi pjäxdans med denna mannen!

Jo nog ska BigH titta på dessa galanta joddlande damerna.

Nej en sådan här tårta vill jag verkligen inte ha, det ska vara en sachertårta.

Denna ledighet har jag äntligen gjort slag i saken: Alla mina skrymslen som på något sätt lagrar saker jag bär på min kropp har fått sig en genomgång. I går kväll var det byrån med underkläder, skärp, scarfsar och annat rafs som fick sig en genomgång. När allt låg i en hög på sängen blev jag fundersam. Hur många BH-ar och scarfsar behöver egentligen en kvinna?

När det gäller scarfsar har jag en stor djup låda full, en till varje färgkombination som finns i färgspektrat.

BH:ar, varför behöver jag 11 svarta? Det är ju ändå ingen som ser dem, i sovrummet åker de av innan man kryper ner i bingen. JO, kvinnorna i omklädningsrummet på friskis är de enda som har någon synbar glädje av dem.

Varför sparar man på enbenta strumpor? Det är väl en hemlig dröm att den förlorade ska dyka upp någonstans. Konstigt, var tar alla enbenta, försvunna strumpor vägen? Det måste finnas några hemliga hål i huset som samlar på sig dom.

I dag är första dagen på ett nytt år igen. Känns alltid konstigt varje år. Man är likskom ett år äldre med en gång och livet har nått närmare slutet. Jag börjar bli vuxen, höll mig till vad jag bestämt: hemma innan 3 på morgonen och inget kaffegöksrace, bara 1!!

Hade jättekul igår, 23 pers som åt, dansade, drack o hade himla kul. Var det någon som trodde på min man att han gått med i facebookgruppen "vi som inte skjuter raketer" av humanitära skäl? Nej det var en ursäkt för att han glömt köpa raketer.

I dag har vi gått på sparlåga: promenad längst havet och sedan fosterställning på soffan till Ivanoe. Fosterställningen lär övergå till raklång ställning på soffan för att spara på åderbrocken.

Thomas och jag har pimpat min vinflaska

En del av den goda buffén

Nyårsdagspromenad längst med havet, en mäktig syn

I dag är en milstolpe, I dag börjar den sista månaden och det sista året då jag kan kalla mig strax över 40. I dag är det exakt 1 månad tills jag tar steget från kvinna i yngre medelåldern till kvinna i medelåldern. Det är nu jag snart kan/ska kalla mig tant. Jag fyller 50 år. Nu träder snart den medelålders kvinnans alla problem in. Gråhårig har jag varit innan så det är inget nytt, tack o lov för färg på tub. Snart- idag eller om någon mådad träder jag in i klimakteriet. Svettningar, torra slemhinnor, nedsatt sexuell lust, rynkig torr hud  och benskörhet är vad man har att förvänta enligt damtidningarna.

Allt kommer tydligen att sjunka - rumpan,brösten och ögonlocken.Något inlägg i bh:n för att lyfta upp det lilla ynkliga som alltid varit ynkligt utan att jag brytt mig blir det inte. Kanske ska jagsatsa på en trosa a lá lyft upp/dra in och omfördela? Fast å andra sidan hamnar då arslet i nacken och jag får en valk där.

Är jag då olycklig för detta? Nej faktist inte, jag känner mig fortfarande som 30. Jag har många intressen, många vänner och någon gång i månaden är jag på någon form av fest eller annat trevligt .

Jag tränar mycket, äter sunt och har slutat röka så enligt gängse undersökningar ska leva till jag blir 80. Jag ska bli en tuff, häftig dam. När jag är 80 ska jag börja röka igen, alltid ha en box på pidestalen och gå i tajta jeans.

Jag har två välartade barn, de har aldrig slagit ner någon, är inte rasister, nyttjar inte droger och älskar säkert sin mamma, samt en välartad, hjälpsam, snäll, kärleksfull man som aldrig hör vad jag säger (man kan inte få allt). Kan man önska mer? Tja kanske när tiden lider ett litet litet lyft för att undvika att se ut som en ledsen cookerspaniel.

Summar summarium: mitt liv som medelålders kvinna ska nog bli bra det oxo.